Världen går under, undergången är nära

Över 400 miljoner människor världen över är just nu i upplösningstillstånd. Jag är en av dem.
Facebook är nere.

Oh my god. Hur ska vi nu fördriva vår tid?

På jakt efter det röda guldet, del 1

Det var min sista semesterhelg, för typ två veckor sedan. Sommaren gjorde tillfälligt comeback och solen sken och värmde, trots att det var kväll.

Fåglarna flög visserligen söderut, men jag försökte låtsas att det fortfarande var sommar.

Jag, pojkvännen och pojkvännens pappa hoppade i en skranglig eka för att fånga det som fanns nere på botten. Flodkräftor, ännu inte drabbade av kräftpest.

Till vår hjälp hade vi fisk upphackad i bitar. Braxen, skulle det vara. Det var en favorit.

Och så hade vi mjärdar som jag öppnade ...

... och pojkvännens pappa riggade dem klara.

Betet är mitt i så att kräftorna kryper in för att äta, men inte ut.

Och så gällde det att hitta rätt ställen. Pojkvännens pappa har fiskat kräftor där sedan han var en liten pojke och känner vattnen bra. Sedan var det bara att kasta i.

Och så rodde pojkvännen iland oss igen. Genom det ljumma vattnet.

När vi kommit iland kilade jag och pojkvännens pappa till en av mjärdarna vi just lagt för att se om någon redan hade krupit in.

Finfina vänner

Jag gillar min vän väldigt mycket. Jag gillar alla mina vänner, men en av dem extra mycket just nu. Jag ska åka till henne i helgen. Våldgästa, sova på hennes soffa och släpa runt på henne i jakt efter en vinterjacka. Med fårskinn.

Och hon blev överlycklig över mitt spontana besök. Undrade om vi skulle gå på museum, jag föreslog Fotografiska om Leibovitzutställningen fortfarande hänger. (Någon som vet?)
Undrade var vi skulle äta mat och skickade menyer, precis som hon gjorde förra gången.

Jag menar, vem blir inte glad över att få bestämma vilket museum vi ska besöka och dessutom få menyer skickade till sig med allehanda läckerheter och en enda uppgift: Välj vad vi ska äta!
God damn it Lina vad jag gillar dig!

Metablogg

Ibland vet jag inte vad jag vill skriva. Ibland skriver jag mer än jag vill, bara på grund av att jag sitter vid datorn. Ibland skriver jag inte trots att jag vill.
Så vet jag inte vad ni förväntar er. Eller vad jag förväntar mig av er.

Det är knöligt det här med att ha blogg. Men å andra sidan vet jag inte vad jag skulle ta mig till om jag inte hade en.

Some kind of art

Från i lördags kväll, på väg hem.

Skillnad på dum och dum

I dag var jag blåst, men det är ingenting i jämförelse med kockobellona som gjort och ligger bakom den här filmen. Skrämmande dumma. Skrämmande skrämmande dumma.

Edit: Vid närmare eftertanke vill jag inte ha filmen här. Jag vill inte egentligen bidra till att dens budskap sprids vidare. Vill ni se den, klicka på länkarna nedanför.

Läs mer om debatten kring valfilmen här eller här eller egentligen på vilken jävla hemsida som helst. Lika skrämmande är folks kommentarer under artiklarna.

I dag är jag blåst

I dag har jag måndag. Eller om det verkligen är fredag jag har. I alla fall är jag dum som en ko. Blåst. Och fumlig.

Först hällde jag ut en hel mugg kaffe över mig själv, golvet och min stoppade kontorsstol. Fick torka i sju och ett halvt år för att få upp skiten. Och nu sitter jag och luktar surt kaffe, trots att jag försökte blöta jeansen för att få bort kaffet. Mumma.

Och alldeles nyss sa min kollega: ”Är det någon som har en trea att låna ut?”
Intelligent som jag är sa jag: ”Vaddå en trea, vad är det?”
Redaktionschefens svar var ganska klockrent: ”Jo du vet Matilda, det finns folk som bor ovanpå varandra i samma hus i så kallade lägenheter ...”

Jaha. En sådan trea.

Har jag sagt vad jag hade för poäng på Mensatestet jag gjorde en gång?

Bäst i öronen just nu

Den här låten har snurrat hos mig i snart en månad nu och det känns som att jag aldrig kommer att tröttna på den. Så bra!
Dessutom är ju Robyn så jävla smashing snygg att man nästan dör.

En helg i en fyr

Det helt makalösa blixtovädret spelade självklart in, men det var också mycket annat som gjorde helgen i fyren helt magisk. Det var allt liksom, hela stämningen.

Jag hade inte telefonen på mig, ingen klocka och pratade inte det språk som de flesta pratade. Det fanns ingen tv, ingen radio. Ljuden man hörde var vågorna och vinden. Knappt ens fåglar.

Jag var lugn och slapp bry mig. Någon ropade att det var mat, jag satte mig vid bordet och åt. Någon sa: hjälp till att förstärka vågbrytaren med nytt murbruk, jag tog en hink och satte igång. Någon sa att den hemmasnickrade bastun under presenning på berget var varm, jag bastade. Någon sa att det började regna, jag tog skydd inne i fyren.

Det fanns inget som störde, inget som upptog mina tankar. Jag var som ett bekymmersfritt barn som inte ens behövde fatta bagatellbeslut. Någon fattade dem åt mig.

Jag var lycklig. Och lycklig att dela det med pojkvännen.

Sommar

Går igenom bilder. Hittade den här. Längtar tillbaka. Åh, sommar.

Planer vs tid

Jag har stora vida planer just nu.
Klä om en fåtölj nu när jag äntligen hittat ett tyg, gräva fram de gamla nedpackade lådorna med porslin som finns någonstans i garaget och inventera dem, fixa en massa bilder och lägga upp på bloggen, fixa andra bilder till ett best-of-summer-facebookalbum/blogginlägg, sy kuddöverdrag som matchar nya mattan, läsa och kommentera bloggar eftersom jag ligger grymt mycket efter, laga oxbringa och tvätta utemöblerna och olja in dem inför hösten. Bland annat.

Det enda tråkiga är att det krävs tid till detta.

Så som läget är nu har jag inte handlat på evigheter, inte tvättat på två veckor, inte packat upp väskor från resor och övernattningar på olika platser, inte postat ett paket som jag haft i bilen i snart en vecka, inte vattnat blommorna, inte vikt och hängt in provade kläder i garderoben på en månad, inte plockat ur diskmaskinen som varit ren i fyra fem dagar och inte öppnat post på en vecka. Bland annat.

En ekvation som inte går ihop helt enkelt. Hur hinner folk med saker?

Ett av sommarens bästa minnen

Det är suddigt, skakigt, av dålig kvalitet och det bryter precis mitt i sången. Allt sådant som tyder på ett himla dåligt filmklipp. Men trots det är det ett av sommarens bästa minnen.
Hoffmaestro & Chraa live.

En typisk söndag

Ser på romantiska skitkomedier och grinar hejdlöst när de får varandra i slutet. Trots att man redan från början visste att det skulle bli så.

Har lite ångest för gårdagens pubrunda och undrar varför jag klockan fyra på natten gick in på macken och handlade en tidning. Jag är konstig när jag är full.

Och så har jag ätit pizza också. Och chips. En typisk söndag allt som allt alltså.

När vi ändå är inne på ämnet

Precis exakt så här skulle jag också kunna tänka mig att se ut. Schnyggt!

Bilden är stulen från Emma Elwin.

Precis exakt så här!

Precis exakt så här vill jag gå klädd just nu.
Byxorna, åh byxorna. Jag tror jag dör om jag inte får dem. Från Monki tydligen.

Bilden är stulen från Annika Marklund.

Två korta tankar

Ibland önskar jag att jag fick barn eller något så jag skulle sluta vara så egoistisk och självcentrerad. Fan vad gött det skulle vara om man slapp bry sig om sig själv ett tag.

Och så har jag kommit på att om man är ensam har man ingen att dra sina lakan med. Filosofiskt nästan. Om man nu drar sina lakan alltså.

Facit

Klart att jag inte gick ut och sprang! Vad tror ni om mig egentligen?
I stället åt jag två wienerbröd, en kladdkakebit och en ballerina. Mycket mer min stil.

Och så blev jag gudmor också! Värsta bästa! Till en yttepytteliten världssöt tjej. Så glad att bli tillfrågad.

Den andra sidan av jobbet

Jag brukar mest skryta om den glamourösa sidan av mitt jobb. Hur jag åker båt i solen, intervjuar intressanta personer och så vidare och så vidare.
Det här är den andra sidan av jobbet:

Att försöka intervjua folk utomhus när det fullkomligt öser ner regn. Inte så glamouröst.
Nu är jag en blöt katt.

Pakistanväder

Det enda positiva med det här extremt våldsamma regnet är att jag får ett sjukt sug efter att gå ut och springa. Alltid något.

Back to the 80's

Det var ju det här med frisyren också. Shit pommes vad folk har kommenterat det i dag. De flesta dock positivt. Andra tycker mest att det är underligt. Men alla säger att det var himla modigt.

Nåja. Det jag skulle säga var att jag känt mig som en riktigt 80-talsbrutta i dag. Värsta snedbenan och en leopardmönstrad t-shirt. Lalalalalike it.

Jag har nog saknat det här

Åh, jobbet.
Redan, efter några timmars arbete, har jag blivit hånad, skrattat högt, skojat hejvilt och trivts. Jag har nog saknat det här, nu när jag känner efter.

J och F mobbar mig för mina nysningar. Som vanligt. Och nyss sa andra F:
”Hörru Matilda, var det du som stod och kräktes utanför grillen vid halvtolvtiden i lördags? Det såg ut precis som du. Är du riktigt säker på att det inte var du?”

Härliga arbetsplats. Man blir mobbad och misstrodd och anklagad för att spy på öppen gata*. Jag gillart. Mycket.


*skulle han sett mig hemhemma den där hemska kvällen skulle det varit en annan sak. =)

Värsta bästa komplimangen

Min kollega M är så himla härlig. Och rolig. Och snäll.
I dag när vi gick från lunchen fick jag värsta bästa komplimangen:

”Asså, det kanske låter lite konstigt det här men du Matilda har den perfekta rumpan!”

Thanks liksom. Jag sa ju att hon var snäll!

Back in b

Jaha. Tillbaka på jobbet. Tillbaka till verkligheten.

Fin fångst

Klippte precis av mig halva håret

Sista och första dagen

I dag är det min sista riktiga semesterdag, sedan är det bara en helg kvar. Har sett på Facebook att många skrivit att de tyckt att det ska bli skönt, roligt och helt okej att börja jobba igen. Att de liksom gjort allt de velat och kunnat på semestern och är nöjda.

Så är ju inte riktigt mina känslor. Jag vill ha mer semester!

Fast i går slog det mig att jag nog har både gjort en massa roligt och vilat ut. När jag tog upp telefonen för att ställa klockan tills i dag märkte jag att alarmet fortfarande var inställt på 6.45. Den tid jag går upp när jag jobbar.

Så i dag är det sista dagen på semestern, men fortfarande första dagen på fyra veckor som jag inte kan sova hur länge jag vill. Ganska gött trots allt.

Knullar i munnen

God mat är som bra sex och uttrycket att riktigt god mat knullar i munnen kan egentligen inte vara mer träffande. De senaste dagarna har jag, om vi ska fortsätta snacka i sextermer, varit vansinnigt kåt på sushi. Jag har drömt om det, fantiserat om det och längtat så innerligt efter det.

I dag fick jag min orgasm.


God damn vad skönt det var.

Blixtar och dunder

Jag skrev ju att jag skulle sova i en fyr. Och det gjorde jag. Det var så jävla makalöst fantastiskt härligt underbart på så många sätt att jag inte ens kan samla tankarna tillräckligt mycket för att skriva om det.

En av de stora orsakerna till att upplevelsen blev så jävla makalöst fantastiskt härligt underbar var ovädret som drog in under kvällen.
En fyr ligger ju som bekant i eller nära vattnet. Vi var på en ö. Långt ut i havet med bara möjlighet att se land i horisonten när det är ”mycket god sikt”.
Kan ni tänka er hur jävla fantastiskt det var att se årets absolut värsta oväder därifrån?

Jag har aldrig sett något liknande. Aldrig känt samma vördnad inför naturen, aldrig blivit så hänförd, aldrig känt samma kick tidigare.
I mer än 180 grader från där vi satt höll åsovädret lov. Vi såg det först på håll innan det drog in över oss. Blixtarna avlöste varandra, åskan mullrade med sådan kraft att den kändes i bröstet. Hela himlen lystes upp. Och det är ju något man brukar säga när det blixtrar, men den här gången var det som att det mitt i allt var dagsljus. Fem sex blixtar på samma gång. Långa, korta, krokiga. Röda, blåa, vita. Så jävla häftigt.

Hade bara en liten kompaktkamera med mig men fotade så mycket jag bara kunde. 80 procent av bilderna blev skit. Men några, några blev jävligt coola. Här är de.



Den här är fotad när det blixtrar ovanför mig. Det var annars becksvart ute. Man ser för övrigt en av blixtarna uppe i bilden.




Sedan kom regnet och vi tog skydd inne i fyren och somnade till en hel symfoni utanför. Magiskt.

Pilutta er

Vad jag ska göra i dag?
Nja, inget särskilt faktiskt. Bara åka ribbåt i 40 knop och sova i en fyr.


Woho!

Sätter lite färg på tillvaron

När vi flyttade till huset för lite drygt ett år sedan var vi båda så himla trötta på att fatta beslut. Efter att ha valt allt från hur listerna skulle se ut till tapeter, färg på fogen i badrummet und so wieter stod det oss upp till halsen.

Därför hängde vi lite godtyckligt upp lite gardiner här och var utan någon större känsla. Och det står mig nu upp i halsen ironiskt nog.
Så medan mamma och pappa var på besök och jag var frisk fixade jag om sovrummet lite. Saknade värme därinne och went ballistic och valde en himla otippad färg.

Nåja. Här är resultatet. Och strunta i den obäddade sängen.
Före:

Efter:

Bort med de blåa lakanen bara så blir det nog bra. Nästa projekt är vardagsrummet.

Sjuk

Är sjuk så inåt. I dag kan jag i alla fall prata och det känns inte som jag har lika mycket feber.
Men det är tungt ändå.

Hoppas bli frisk till helgen i alla fall. Då ska jag och pojkvännen ut på äventyr. Är det tänkt. Håll tummarna för mig.

Sammanfattning, semester hemhemma

Det började med djupa samtal. För djupa. Som att gräva i det innersta och kasta ut det vi hittade, peta i det och sedan försöka sätta in det obemärkt igen. Det går inte. Men jag tror det behövdes.

Som tur var fanns det bubbel i närheten. Riktigt bubbel till gudomliga jordgubbar och äcklig mörk choklad.
Och tre av de bästa i världen.

Sedan gick vi ut och åt tills vi sprack. Då drack vi drinkar istället. Invigde dansgolvet för kvällen och dansade så svetten rann. Bokstavligt talat. Skrattade oss harmynta och avbröt varandra och skrattade mer.

Trög morgon. Trött och bakis. Men hela härliga familjen samlad och kusinerna och syskonbarnen och mormor och mostrar och alla ni vet.
Kramar och mat och miljoner bilder i kameran och äntligen dusch.

Treo och kaffe och ladda om. Nästa fest. Älskade vännerna och en flaska vitt. Gamla minnen, uppdatering av liven och kramar. Och så skrattade jag tills jag fick ont i magen. Även det bokstavligt.

Party party. Krog och dans och shots och åthelveteförfull. Tequila och ren sprit och röka halv cigarett. Och tappa ut hela väskinnehållet i garderobskön. Trilla och kräkas och ångest ångest ångest. Och säga till taxichauffören "det är jag som mår dåligt" och inte orka åka hela vägen till mamma och pappa utan sova hos vännen.

Och nu snackar vi ångest. Trasiga skor och smutsiga byxor och banna mig själv för oansvarigheten. Intala mig att jag borde bete mig som 29 och sedan ha mer ångest.
Så sov jag till fyra på soffan och vaknade till liv vid kvällskvisten. Äntligen!

Ny dag och mamma sjuk och jag seg. Shopping med pappa och köpa linnen och prova sju miljoner plagg. Och prova lite mer och köpa lite mer och åka till Ikea. Äta vaniljbulle med pappa och hitta allt jag skulle ha.
Mysmiddag hemma och mer kramar med familjen.

Rostade smörgåsar med avokado och te. In i duschen, packa väskan, in i bilen, trött trött trött. Vakna av kusinen som skrek och trots det gilla läget. Äta glass och kissa och framme!
Skjuts till bussen och jag är på centralen med väska, en stor otymplig matta och en toasits. Hemma ikväll.